Pågående forskningar

Forskning om ögonskador

ML Ahmad Sahraravand

I sin ögonskadeforskning fokuserar ML, specialist på ögonsjukdomar Ahmad Sahraravand på följande fyra områden:

  1. Ögonskador hos personer i arbetsför ålder (mellan 17 och 59 år) i Södra Finland
  2. Ögonskador hos personer över 60 år i Södra Finland
  3. Ögonskador som orsakas av verktyg samt bedömning av tillståndet 6 år efter skadan
  4. Resursanvändning på grund av ögonskador och ekonomisk belastning i och med det

Närmare information om den pågående forskningen kans läsas från ML A.Sahraravands artikel. 

 

De vanligaste näthinnesjukdomarna

   Professor Nina Hautala

Diabetesrelaterad näthinnesjukdom (diabetesretinopati) och våt åldersrelaterad makuladegeneration är de vanligaste näthinnesjukdomarna som obehandlade eller vid fördröjd behandling kan leda till permanenta synnedsättningar. Under de senaste 15 åren har man kunnat behandla de förändringar på ögats näthinna som dessa sjukdomar orsakar på ett effektivare sätt tack vare läkemedel som administreras i ögats glaskropp och hämmar funktionen hos vaskulära, endoteliala tillväxtfaktorer (anti-VEGF). På grund av den ökade patientmängden som beror på en åldrande befolkning och att det har blivit vanligare med diabetes finns en stor belastning på enheter som behandlar ögonsjukdomar när det gäller att genomföra behandlingar.  Nyttan av behandlingen är dock uppenbar – synskador på grund av diabetesretinopati och åldersrelaterad makuladegeneration har minskat betydligt.

Läs mera om de vanligaste näthinnesjukdomarna och den pågående forskningen i professor Hautalas artikel.

 

 

Behandlingen av ögonsjukdomar utvecklas

 

Docent Hannele Uusitalo-Järvinen

År 2001 tog jag min medicine doktorsexamen, varefter jag började specialisera mig på ögonsjukdomar. Några år senare bestämde jag mig för att fokusera särskilt på att utveckla behandlingen av näthinnesjukdomar.

År 2006 återvände jag från USA till Tammerfors för att slutföra min specialutbildning i oftalmologi. Samtidigt grundade jag en egen forskargrupp för näthinnesjukdomar vid Tammerfors universitet. Min forskargrupp strävar efter att förstå mekanismerna för hur näthinnesjukdomar uppstår och utvecklas på molekylär nivå. Insikt om de här molekylära mekanismerna bidrar till utvecklingen av nya behandlingsformer. Utöver tillämpad forskning har vi bedrivit klinisk forskning där vi har undersökt effektiviteten av befintliga behandlingar av näthinnesjukdomar i vardagen.

Under de senaste 15 åren har läkemedel tagits i bruk som hämmar tillväxten av nya blodkärl, vaskulära endoteliala tillväxtfaktorhämmare, vilket har förbättrat behandlingsmöjligheterna och prognosen för flera olika näthinnesjukdomar.

 

Effekterna av det allmänna hälsotillståndet på ögonens hälsa

 

Docent Johanna Liinamaa

LT, docent, specialist på ögonsjukdomar Johanna Liinamaa har som långvarigt forskningsobjekt att ta reda på om det är möjligt att utreda eller förutsäga risken för att allmänna sjukdomar uppstår genom specifika ögonundersökningar. Ögonens näthinnans blodkärl och nervtrådar är lätta att avbilda med modern utrustning, och då får man också en god uppfattning om hela kroppens blodkärl.

Syftet är att öka förståelsen för hur det allmänna hälsotillståndet och dess riskfaktorer påverkar ögats hälsa. Kartläggning av riskfaktorprofilerna gör det möjligt att mer exakt övervaka riskgrupperna.

I det långsiktiga NFBC-forskningsprojektet är finländarna födda 1966 i norra Finland föremål för forskning. Gruppen har noggrant övervakats genom olika undersökningar sedan födseln och kommer att fortsätta under flera år framöver. Forskningsresultaten syftar till att undersöka effekterna av olika åtgärder och livsstilar på den allmänna hälsan och därmed även på ögonens hälsa.

 

 

Att födas som prematur och effekterna på ögats funktion

     ML Maarit Kulmala

 Prematurernas prognos har förbättrats i länder med hög inkomstnivå på så vis att cirka 40 procent överlevde på 1960-talet och nuförtiden överlever cirka 90 procent. Målmedveten utveckling av intensivvården för prematurer har kraftigt bidragit till den förbättrade prognosen.

Varje år föds i Finland nästan 400 barn som prematurer. När en prematur föds alltför tidigt är organen outvecklade, och förhållandena utanför livmodern är inte lika bra eller idealiska för utvecklingen. Objektet i min undersökning av senare förändringar i ögats struktur och funktion hos de som fötts som prematurer, och undersökningen är en del av forskningen ”Hälsan hos vuxna som fötts som prematurer”. En omfattande bedömning görs om hälsotillståndet, och kartläggningen inkluderar nu för första gången en ögonundersökning.

ML, specialist i ögonsjukdomar, avdelningsläkare vid Ögonklinikens enhet för ögonsjukdomar hos barn Maarit Kulmala undersökning bidrar till utvecklingen av prematurvården och uppföljningen av vården både när prematurerna är nyfödda och i vuxenlivet, varvid det är möjligt att minska hälsoriskerna hos de vuxna som fötts som prematurer.

Banbrytande ögonforskning

       Docent Raimo Tuuminen

MD, docent, specialistläkare i ögondjukdomar, FEBO, eMBA Raimo M. Tuuminen är ledare för forskningsgruppen Retina Research Group vid Helsingfors universitet. Gruppen grundades år 2015 och till den hör erfarna post doc-forskare från Finland, Polen och Israel.

Gruppens ambition är att hitta nya banbrytande vårdmetoder och medicinering för flera sjukdomar och skador i ögat. De precisionsläkemedel som nyligen tagits fram, såsom till exempel läkemedel som bromsar kärltillväxten, har gett uppmuntrande vårdresultat. Precisionsläkemedel kan också påverka återhämtningen efter starr, liksom rejektion av transplanterad hornhinna, inflammerad ciliarkropp, glaukoma, retinopati hos diabetespatienter och många andra ögonsjukdomar och behandlingen av dessa.

Här kan du läsa mera om docent Tuumines forskning.

Närsynthet blir allt vanligare

Docent Olavi Pärssinen

                                                                                                                                       
Närsynthet blir allt vanligare äver hela världen, liksom de tillhörande skadorna. Det beräknas att det redan finns 2,6 miljarder närsynta i världen. Oroande för folkhälsan är ögonsjukdomar som anknyter till närsynthet, som förändring av central näthinna samt näthinneavlossning, gråstarr och glaukom. Världen över är närsynthet redan den vanligaste orsaken till måttligsynskada och den andra vanligaste orsaken till blindhet.

Med dr, specialistläkare inom ögonsjukdomar Olavi Pärssinen skriver i sin forskningsartikel om frågor om närsynthet; vad närsynthet beror på och om kan man påverka framskridandet av sjukdomen.

 

 


Ärftliga ögonsjukdomar

             Docent Joni A. Turunen

I människögat kan det finnas tusentals olika genetiska sjukdomar. Finlands delvis isolerade befolkningshistorik har berikat vårt land med många genetiska sjukdomar. Flera av dessa genetiska ögonsjukdomar förblir utan diagnos.

Specialläkare inom ögonsjukdomar och docent inom oftalmologi Joni A. Turunen fokuserar med sin forskningsgrupp på att övergripande utreda ärftliga ögonsjukdomar. När man förstår sjukdomsbilden bättre, möjliggörs också utvecklingen av behandlingsformer.

 

 

Utbrett uvealt melanom

    Doktor Elina Rantala

Uvealt melanom är den vanligaste formen av ögonmelanom hos vuxna. I de nordiska länderna är incidensen högst i världen. Patientantalet ökar då Finlands befolkning åldras och uvealt melanom blir vanligarere i takt med åldern.

Elina Rantala, som är medicine doktor, FEBO, specialistläkare i ögonsjukdomar och forskare i Helsingfors universitet forskar i sin pågående forskningen speciellt på screening och vårdandet av metastaser. Modertumören kan i dagsläget behandlas effektivt, men utmaningen är att metastaserna kan sprida sig snabbt.

För tillfället fokuserar doktor Rantala i sin forskning i synnerhet på de patienter som efter att de fått sin diagnos levde längre än förväntat.