Prematurernas prognos har förbättrats särskilt i länder med hög inkomstnivå på så vis att cirka 40 procent överlevde på 1960-talet och idag överlever cirka 90 procent Målmedveten utveckling av intensivvården för prematurer har kraftigt bidragit till en förbättrade prognosen. Till exempel i Finland finns det enligt uppskattningar över 15 000 vuxna som har fötts som prematurer under tidsåldern för modern intensivvård för prematurer. De första generationerna prematurer som varit i modern intensivvård är nu på väg att nå medelåldern.
Nuförtiden föds nästan 400 barn som prematurer i Finland. Det är särskilt aktuellt att utreda vilken inverkan det har på ett barn att födas som prematur, eftersom också de minsta, så kallade mikroprematurer, sannolikt överlever till följd av utvecklingen av prematurvården. Samtidigt ökar risken för allvarliga komplikationer, eftersom just dessa bebisar är mera sårbara för många svårigheter i livets första skede. Om en prematur föds alltför tidigt är organen inte utvecklade, och miljön utanför livmodern är inte lika bra och idealisk för utvecklingen.
Undersökningens objekt är inverkan på ögats strukturer och funktion till följd av att ett barn fötts som prematur. Min undersökning är en del av forskningen ”Hälsan hos vuxna som fötts som prematurer” ( Helsinki Study of Very Low Birth Weight Adults), vars forskningsobjekt genomgått sin första undersökning som vuxna i genomsnitt som 22-åringar åren 2004–2005. Nu har jag kallat totalt 171 vuxna som fötts som prematurer åren 1978–1985 med en vikt under 1500 gram, eller jämförelseobjekt som fötts som fullgångna barn för fortsatta undersökningar. Målet med den pågående undersökningen är att utreda hälsan och välbefinnandet hos vuxna som fötts som prematurer som nu är på ”tröskeln till medelåldern”, det vill säga i åldern 35–40.
Ögonundersökning är en del av omfattande undersökning av hälsotillståndet
En omfattande bedömning görs av hälsotillståndet, och i den här kartläggningen ingår nu för första gången också en ögonundersökning. Delområden i den omfattande undersökningen av hälsotillståndet:
- Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och sjukdomar i andningsorganen samt riskfaktorer för dessa hos unga vuxna och medelålders
- Mental hälsa och kognitiva funktioner hos unga vuxna och medelålders
- Ögats hälsa (symptom som anknyter till synen, synförmåga, strukturen och funktionen i näthinnan och synnerven)
- Faktor som anknyter till livsstil och levnadsförhållanden, vilka kan påverka utvecklingen av nämnda sjukdomar och riskfaktorer för dessa
- Komplikationer och förhållanden under graviditeten, komplikationer hos nyfödda och motorisk utveckling som bakgrund till hälsan i vuxenlivet
- Ovan beskrivna sjukdomar och riskfaktorer som prognos för hälsa och välbefinnande senare i livet vid jämförelse av prematurer och fullgångna barn.
Undersökningsbesöket omfattade en ingående hälsogranskning, test av uthålligheten, test av motoriken och kognitiva funktioner, ögonundersökning samt olika frågeformulär.
Prematura barns ögonstrukturer och syn
Näthinnesjukdom hos preamturer (ROP, retinopathy of prematurity) är det ögonproblem hos prematurer som det forskats mest kring. Att födas som prematur stör då blodkärlens utveckling och kan obehandlad leda till näthinneavlossning som leder till blindhet. Sjukdomar i näthinnan hos prematurer är globalt den vanligaste orsaken som leder till synskadade. Lindrigare sjukdomsformer kan störa ögats utveckling och orsaka bestående förändringar i synförmågan och ögats struktur, varav en del upptäckts först med modern diagnostisk avbildning. Man känner dock ännu inte till vilka effekterna är på den funktionella synen hos vuxna till följd av att de fötts som prematurer med strukturella avvikelser i ögat.
Syftet med min undersökning är att utreda särskilt blodkärlsstrukturerna på näthinnan, eftersom man utifrån dem bedömer bland annat hur bra patienten svarat på det nya läkemedel som hindrar blodkärlstillväxt (anti-VEGF). Det är viktigt att känna till vilka effekterna är på ögats strukturer och funktion till följd av att födas som prematur, för att kunna följa vilka effekter nya läkemedel har på ögats utveckling och funktion. Syftet med läkemedel som hindrar blodkärlstillväxt är att hindra att avvikande blodkärl utvecklas på näthinnan, eftersom dessa blodkärl som anknyter till en sjukdom på näthinnan hos prematurer inte växer på samma sätt som blodkärlen hos friska fullgångna barn, utan den avvikande tillväxten till och med kan orsaka näthinneavlossning vars prognos är dålig. De nyaste undersökningarna visar att blodkärlen vid kanterna av näthinnan inte utvecklas hos en del patienter som behandlats med läkemedel som hindrar blodkärlstillväxt. Å andra sidan finns det också tecken på att utvecklingen av blodkärlen vid kanterna av näthinnan kan störas eftersom barnet fötts som prematur, utan att en vårdkrävande näthinnesjukdom hos prematuren konstaterats. Det är viktigt att identifiera olika variationer av blodkärlsutveckling hos prematurer.
Utmaningar med hälsan som vuxen
Prematurer har större risk för hjärt- och kärlsjukdomar som vuxna. Undersökningens syfte är att utreda huruvida strukturella blodkärlsförändringar hos prematurer bidrar till uppkomsten av komplikationer i näthinnan som har samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Är de som fötts som prematurer särskilt utsatta för ögonkomplikationer till följd av hjärt- och kärlsjukdomar på grund av avvikande blodkärl i näthinnan?
Komplikationer hos nyfödda prematurer ökar vanligen på grund av hypoxi eller hypoglykemi som kan påverka synen permanent och på många sätt. Synnervens atrofi/hypoplasi eller förstorad centralgrop i synnerven kan vara en följd av nämnda förhållanden när prematuren är nyfödd. Vilken inverkan detta haft på den funktionella synen senare i livet har inte utretts ännu, men med modern diagnostisk avbildning kan strukturella avvikelser utredas bättre än tidigare. Dessa avvikelser i synnerven kan påverka synfältet, synskärpan, ljuskänsligheten, processering av synförnimmelsen (till exempel förnimmelsen av föremål som rör sig), kontrast- och färgsynen. Det är viktigt att identifiera också små strukturella förändringar, för att redan som barn inrikta rehabiliterande åtgärder till de som behöver dem och på så vis påverka också livsvalen.
Foveas (område för synskärpa mitt på näthinnan) struktur har upptäckts vara förändrad hos en del prematurer. Foveas centralgrop kan vara lägre och blodkärlsstrukturen avvikande (foveas avaskulära område saknas). Dessa mikroskopiska förändringar kan upptäckas endast med modern diagnostisk avbildning (OCTA och OCT), med vilka tjockleken i olika skikt i näthinnan och blodkärlens finstruktur på näthinnan kan undersökas. Avvikande struktur i fovea kan påverka synförmågan, men påverkar inte nödvändigtvis till exempel synskärpan som ofta undersöks, utan andra egenskaper i den funktionella synen.
Mål för utvecklingen av vården för prematurer
Min undersökning bidrar till att utveckla och följa upp vården av prematurer både när de är nyfödda och som vuxna, varvid det är möjligt att minska hälsoriskerna för vuxna som fötts som prematurer. Det vore intressant med en likadan långsiktig undersökning för dagens prematurer, som är ännu mindre och mera outvecklade än de som ingår i min undersökningsgrupp.
Undersökningen är planerad i tätt samarbete med det teknisk-naturvetenskapliga universitetet i Norge (NTNU) med forskninggruppen NTNU Low Birth Weight Life vid medicinska fakulteten. De som deltog i undersökningen i Finland och Norge genomgick med små undantag samma undersökning, och data från undersökningen analyseras gemensamt. Det här gör undersökningsresultaten mera tillförlitliga. Övriga samarbetspartner för undersökningen är Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet och universitetssjukhusen. Undersökningsgruppen utför omfattande nationellt och internationellt samarbete med övriga forskare i branschen.
De första undersökningsresultaten från min forskning kommer att publiceras under år 2022.
Skribent till artikeln är ML, specialist på ögonsjukdomar Maarit Kulmala, som är avdelningsläkare vid Helsingfors universitetssjukhus vid Ögonklinikens enhet för ögonsjukdomar hos barn. Maarit Kulmala har beviljats Silmäsäätiös treåriga stipendium för en doktorsavhandling.
Huvudbild till artikeln: Newborn premature baby being held in father’s hands, Sarahbean/Shutterstock.com
